idyllidalarna

Jag är en Dalkulla på 32år, med sambo och 2 underbara kids. Villa, kombi, 2 kaniner och 1 katt. Alltså en helt vanlig Svensson!

Det är vår ute.

Publicerad 2012-02-28 11:16:05 i Allmänt

Det är helt underbart med vår ute. Det är dags att börja planera vad som ska planteras i landet i år. Sen ska jag och min son på 10 bygga ett litet växthus mot söder sidan av garaget. Så han kan odla andra saker. Det är så kul att han tycker att sådant är kul. För det gör han.

Har krypigt ner i sängen igen och surfar runt lite. Men ska snart bege mej ut i solen på en promenad :) Sen ska jag sätta mej i solen och njuta. Hadde jag en planpå i alla fall, så får vi väl se vad det blir...

PÅ GÅNG!!!

Publicerad 2012-02-27 13:54:30 i Allmänt

Äntligen är det på gång med arbetstränning. Var på Arbetsförmedlingen i dag och får nu inte längre sjukersättning utan rehabiliteringsersättning iställe.

Gjorde klart alla pappaer i dag så nu har jag suttit och kolla på nättet om dagligverksamhet men det slutade med att jag hämta telefonkatarlogen. Då jag skulle vilja jobba med vuxna utveklingsstörda, tror att det skulle passa mej.

Hoppas att jag hittar rätt ganska omgående och framförallt att jag pallar. Är så rädd att det inte håller att jag ska gå ner mej igen. jag har jobbat som en tok på att komma hit där jag är nu och det skulle nog knäcka mej om det blir ett för stort bak slag. Att få dom och att det kommer det vet jag bara de inte blir för stora...

planering

Publicerad 2012-02-11 15:27:00 i Allmänt

Planering! Det är det som gäller när man har adhd och nu har jag planerat kommande vecka. Med träning, tro det eller ej men det är sant. Sen är det där med mat och mellis. Jag vet ju hur det ska vara bara de att jag har inte sköt mej. Men nu är det dags att ta tag i detta. Måste ju börja någon gång, för jag är så trött på att vara trött och må skit hela tiden. Så på måndag är det start med 1 timmes promenad kl 8:00.... Spännande. Japp ska följa upp det här på bloggen.....

Stress

Publicerad 2012-02-03 18:59:25 i Allmänt

När har man för mycket av just stress? Ja jag är så stressad just nu och jag känner att jag kan inte påvärka det som stressar mer än jag gör. Jag är så medveten att jag inte kan göra mer, men jag är så besviken över att det tar så lång tid att man måste ligga på om precis allt. Jag har kommit till ett läge där jag känner att jag orkar inte mer.

  • Är så trött på att ha denna oron att det inte funkar som det ska i skolan.
  • Känner att jag inte räcker till som den mamman jag vill vara.
  • Trött på att ringa och ligga på som en blådåre om allt.
  • Blir knäpp på att man aldrig får tag på den person man söker.
  • Vill börja arbetstränna.
  • Är trött på att alla pratar om varandra.

 

Inlägg

Publicerad 2012-02-02 17:57:02 i Allmänt

Jag vet inte varför det är så svårt att göra dessa inlägg. Jag är för lat för att gå ner i källan och sätta mej tror jag. Jag har mycket jag skulle vilja skriva om, men det blir ju liksom inte av bara. Konstatera i dag att jag behöver en egen bärbar dator.

Jag har haft en tung vecka och varför vet jag inte men kanske är det bara så att inget händer, när det bör börja hända saker.

Amanda har ju haft en jätte jobbigt tid då hon har framför allt pratat välding mycket om sin farfar. Som hastigt och lustigt fick Cancer och gick bort alldeles för fort och tidigt. Det är 1 ½ år sen men Amanda har inte sörjt förens nu och hon vet inte hur hon ska hantera sina känslor. För 33 dagar sedan då kännde jag att ja klarar inte av att ge henne det hon behöver. Då hon var jätte ledssen, jätte arg och stängde av hon blev okontaktbar till och från upp till ett par timmar. Det känndes jätte jobbigt att man inte viste vad man skulle göra så jag beslutade mej för att ta kontakt med barn och ungdoms juoren och prata med de. Dom skulle fixa en tid till mej och Amanda på måndag på Bup. Men vad händer ingen hör av sig så jag ringer upp. Sen ringer jag upp igen, sen ringer Amandas läkare upp mej och vi pratar lite och han säger "-Är det SORG är det inget vi kan medicinera bort" Jag "-ÖÖÖ Nä det kan man ju inte men hon kanske skulle behöva få komma och prata med någon som kan sådant? -Då jag inte värkar räka till!"

Veckan där på ringer en ny Kontakt upp och de vill ha ett nytt möte med mej, gubben och Amanda så dom får lära känna oss. Jaha vi väntar på att få komma på hab.......

Vi åker dit och då vill de att vi ska dra allt från början tills nu så det gör vi väl då. Sen frågar vi om Amanda skulle kunna få prata med någon? Förslag från oss tex barnpsykologen som gorde utredningen för det känner ju varandra redan.

Sen ringer denna kontakt upp efter helgen och vi får en ny tid till att få träffa läkaren och då frågar jag "- Vad sa barnpsykolgen skulle hon kunna göra att försök att prata med Amanda?" "-Ja det skulle hon vist kunna göra svarade hon jag har ingen tid just nu men lvi hör av oss"

I dag är det den 2/2 och Amanda har inte fått komma och prata med någon än......

Ja vad säger man jag är så ledsen och besviken och det är inte första gången

Om

Min profilbild

Linnea

En Dalkulla på 32 år. Som Bloggar lite om mitt liv, och mina intressen.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela