idyllidalarna

Jag är en Dalkulla på 32år, med sambo och 2 underbara kids. Villa, kombi, 2 kaniner och 1 katt. Alltså en helt vanlig Svensson!

Inlägg

Publicerad 2012-02-02 17:57:02 i Allmänt

Jag vet inte varför det är så svårt att göra dessa inlägg. Jag är för lat för att gå ner i källan och sätta mej tror jag. Jag har mycket jag skulle vilja skriva om, men det blir ju liksom inte av bara. Konstatera i dag att jag behöver en egen bärbar dator.

Jag har haft en tung vecka och varför vet jag inte men kanske är det bara så att inget händer, när det bör börja hända saker.

Amanda har ju haft en jätte jobbigt tid då hon har framför allt pratat välding mycket om sin farfar. Som hastigt och lustigt fick Cancer och gick bort alldeles för fort och tidigt. Det är 1 ½ år sen men Amanda har inte sörjt förens nu och hon vet inte hur hon ska hantera sina känslor. För 33 dagar sedan då kännde jag att ja klarar inte av att ge henne det hon behöver. Då hon var jätte ledssen, jätte arg och stängde av hon blev okontaktbar till och från upp till ett par timmar. Det känndes jätte jobbigt att man inte viste vad man skulle göra så jag beslutade mej för att ta kontakt med barn och ungdoms juoren och prata med de. Dom skulle fixa en tid till mej och Amanda på måndag på Bup. Men vad händer ingen hör av sig så jag ringer upp. Sen ringer jag upp igen, sen ringer Amandas läkare upp mej och vi pratar lite och han säger "-Är det SORG är det inget vi kan medicinera bort" Jag "-ÖÖÖ Nä det kan man ju inte men hon kanske skulle behöva få komma och prata med någon som kan sådant? -Då jag inte värkar räka till!"

Veckan där på ringer en ny Kontakt upp och de vill ha ett nytt möte med mej, gubben och Amanda så dom får lära känna oss. Jaha vi väntar på att få komma på hab.......

Vi åker dit och då vill de att vi ska dra allt från början tills nu så det gör vi väl då. Sen frågar vi om Amanda skulle kunna få prata med någon? Förslag från oss tex barnpsykologen som gorde utredningen för det känner ju varandra redan.

Sen ringer denna kontakt upp efter helgen och vi får en ny tid till att få träffa läkaren och då frågar jag "- Vad sa barnpsykolgen skulle hon kunna göra att försök att prata med Amanda?" "-Ja det skulle hon vist kunna göra svarade hon jag har ingen tid just nu men lvi hör av oss"

I dag är det den 2/2 och Amanda har inte fått komma och prata med någon än......

Ja vad säger man jag är så ledsen och besviken och det är inte första gången

Kommentarer

Kommentera inlägget

Publiceras ej

Om

Min profilbild

Linnea

En Dalkulla på 32 år. Som Bloggar lite om mitt liv, och mina intressen.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela