idyllidalarna

Dagen har varit jobbig om sanningen ska fram. Började med att vi alla eller jag och Kidsen var super trötta. Så min son gick ur sängen klädde på sig borsta tänderna sen drog han på sig skona och gick. Jag och dottern vi behöver frukost vi är alltid hungriga på morgon.

När jag kom hem efter jag lämna i skolan och en liten kort promenad, Så bröt jag ihop i grått som aldrig ville ge med sig. Det var ett tag sen nu som det kändes såhär. Å jag tycker att det är så jobbigt det är det värsta som jag vet det är att gråtta. Jag tycker att det gör så ont, det känns som om jag håller på att gå sönder. Sen är det ju alla dessa känslor som kommer upp. Jag har så svårt att hantera dom, och det stör mej det med.

Ska på psyk i morgon och träffa en kurator, jag vill ha en riktig samtalskontakt en psykolog. Någon som vet vad dom gör. Ska iallafall få en ny kontakt att prata med. Det känns jobbigt det med, jag är ju inte den som öppnar mej så mycket. Eller hur tänker ni som läster nu men det är en annan sak att skriva och jag vet ju inte vem som läster.

Sen ska jag träffa ett gäng änglar ett gäng tjejer som jag träffade när jag var inlagd på psyk avd60. Vi ska träffas i morgon och käka lunch och skratta och stötta varandra. Dom ger energi♥